Fanny Ekstrand

Antiklimaxet att landa på ett tolvgradigt Arlanda efter ett magiskt dygn av pool party, korta klänningar, drinkar på terrasser dränkta i solnedgång och hemgång med klackarna i handen i den fuktiga sanden med månen speglad i ett svart Medelhav var ju som ni alla förstår, total.

Därför behövde lördagen piggas upp och vad passade då bättre än att bli av med säsongens Trädgården-oskuld? Med skakande ben tog jag mig Viola där vi blandade varsin välbehövlig Bloody. En timme senare hade planerna styrts om till Kåken pga köldattack i fönsterbläcket där vi satt uppkrupna och skvallrade om Ibiza-dygnet. En halvtimme senare lavjade vi snarkorkester i soffan.

Inte direkt en lördag i livet att komma ihåg i Glamourama-mått mätta. Men de gigantiska påsarna som huserat under mina ögon sedan i onsdags blev lite mindre i alla fall.

I fredags flög vi 200 personer, taggade långt över bristningsgränsen, till Ibiza för att festa bort 24 h. Jag producerade en videodokumentation i 15 avsnitt och varvade detta med att dansa med i årets sjukaste fest. Från sekunden jag klev ur taxin på Arlanda till stunden planet nuddade landningsbanan var party varje sekund med de absolut roligaste människorna jag vet på denna planet. Exempel på detta var ex dans med (snarare till) Beyoncés koreograf, att bli islängd i havet med alla kläder på, bada jacuzzi och sippa drinkar i sin egen lilla suit, ha på sig så liten Ibiza-party-klänning där man inte vet ifall man ska hålla för bröst eller fiffi etc. Annat bevis på denna kompletta tok-fest var den totala dräneringen som fortfarande pågår.

Ifall någon hittat en röst på Ibiza eller i Medelhavet någonstans, så skulle jag gärna ha tillbaka den innan jag åker till Borås kl 06 imorgon bitt.

Varje sommar, samma problem. Jakten på den perfekta bikinin är nästan lika intensiv som jakten på de perfekta Levi’s 501 jeansen. Man gör försök på försök, går in i klaustrofobiskt trånga provrum med lampor på exakt alla fel ställen och försöker att i tankarna byta bort plastgalgar och dammiga speglar mot sandstränder och böljande vågor. Jag misslyckas varje gång.

Men så var jag inne på Weekday när jag och Viola var i Köpenhamn och hittade en liten, svart trekants-bh. Utan överflödigt tingel-tangel, vaddering massivt nog att fylla en madrass och utan tre meter snöre man aldrig får fason på. Needless to say, jag slog till. Och idag inviger jag den på balkongen i sällskap av en melonsallad och en dator med en full to do-list. I hopp om att kanske få lite färg på näsan inför #NellyPoolParty imorgon.