Regnet rinner ner för rutorna på kontoret och jag sitter och blickar tillbaka till helgen i Paris för ett par veckor sedan. Längtar tillbaka till 13 grader, öppna skor, tunna kavajer och blomstånd i varje hörn. Ska försöka återskapa lite Parismagi genom att unna mig en bukett blommor på Hötorget på väg hem från jobbet och dricka vin med kompisar ikväll.
Ni har väl inte missat min lilla vintageguide i Marais eller lista på 5 bra ställen att dricka vin i Paris på?
Jag har redan smygpremiärat mina nya culotter, med min kroppstemperatur som insats. Men jag kunde bara inte låta bli. De passar ta mig tusan med nästan hela min garderob. Något som också är cul med culotter (förlåt) är att man så lätt kan leka med sin silhuett utan att riskera den allt för bylsiga looken eftersom att culotterna framhäver en av kroppens slankaste delar, dvs vader och anklar hur man än bär sig åt.
Culotter i jeans, Dr Denim. Skärp, Zara. Skjorta, Uniqlo.
Just nu känns det som att allt jag gör är att återuppfinner min garderob. Ett bra tips då är att jobba med lager på lager. Vare sig det gäller en polo eller t-shirt under en skjorta, eller ett halsband över en krage. Senast in i min samling av små, tunna smycken är detta Love Letters-halsbandet från Jane Koenig. Älskar det och inte bara för att det påminner lite om det som Carrie har i sista säsongen av Sex and the City när hon flyttar med Aleksandr Petrovsky till Paris och sedan tappar när hon halkar på golvet inne på Dior pga så blött av Parisregn (”I fell. I fell in Dior. So I decided that the more I purchased the less they’d think of me as the American who fell in Dior”). Är det inte knäppt att den kärlek till något helt slumpmässigt kan grunda sig i saker man upplevt eller tyckt om i helt andra sammanhang någon gång i livet?
Halsband, Jane Koenig. Skjorta, Monki. Stickad polo, Zara.
