Before it’s time to kiss those bare legged summer days goodbye until next time see you later the winter is coming and so on, I am determined to make the most out of it. Even if I am gonna have to have a close collab with socks, blazers and eventually knits to not freeze my hu-ha off.
Innan det är dags att kyssa bara ben goodbye för sisådär en istid så tänker jag bära så mycket flygigt, kort, långt och slitsat kjoltyg som jag bara kan. Även om det betyder att jag kommer att behöva väga upp med strumpor, jackor eller stickat för att inte frysa fiffi av mig.
Varför är det så att jag älskar strumpor, men inte tål strumpbyxor? Under sommarhalvåret så jobbar jag cirka 90% kjol/klänning och resterande delar jag upp mellan byxor och trosor. Det är nyligen framtagen statistik. Medan resterande månader så får kjolen antingen sällskap av både trosor och byxor och om så inte så får den stanna i garderoben. Är det hälsosamt att vara så emot strumpbyxor? Är det en generationsfråga? För några årtionden sedan så ritade ju de damer som inte hade råd med strumpbyxor, dit en liten fejksöm på benet med en penna för att det skulle se ut som att de faktiskt hade på sig strumpbyxor. Jag får kli i hela kroppen av att tänka på att paketera mina ben i sticksig nylon.
Kanske kan Balenciagas färgglada exempel få mig att komma på andra tankar. Eller kanske har jag bara glömt hur det är att frysa om benen och faktiskt inte ha något val. Men en sak vet jag, att när dagen kommer då jag drar på mig ett par strumpbyxor så kommer jag att se till att det är en dag där jag sitter ner på hårda ytor så lite som möjligt (ni som vet, vet).
Blazer, vintage. Fury bag, ATP Atelier. Skirt, Rodebjer. Socks, Hysteria by Happy Socks. Slingbacks, ATP Atelier.
