Juli månad dundrade under förra veckan in med högsommaren i högsta hugg. Jag gav svar på tal genom att hoppa i vattnet både dag och natt, sjunga med hela Trädgården under bar himmel utan jacka och äta frukost och middag i solen. Mellan de huvudakterna har jag promenerat runt i stans grönare delar, gjort stilleben till ATP Ateliers höstkollektion och släppt alla mina lockar fria.
Livet känns som en dans och för första gången på ett tag känns det som att jag kan alla stegen.
Morgnarna i Santa Monica var ganska kyliga jämfört med de stekheta eftermiddagarna. Ett par vida blåjeans tillsammans med en tunn T-shirt var därför det perfekta valet när vi gick och åt frukost.
MVH
Från Borås och min palmlösa vardag.
Jeans, Never Denim/ Bikbok. T-shirt, Acne Studios.
Sista kvällen i Venice sportade jag mockakjolen och tygskorna med den våfflade sulan som föddes i Los Angeles skatebetong på 70-talet. Saknar redan det magiska solnedgångarna och de salta, sandiga gatorna. Verkligheten slog mig hårt tvärs över ansiktet imorse när jag som i trans klev av tåget i Borås och en vägg av regndugg slog emot hela min existens som en billig body mist.
Jag är verkligen världens sämsta människa på att hantera jetlag. På natten kan jag inte sova och på dagen kommer jag på mig själv med att halvsomna på toalettstolen. Hjälp, någon?
Stickat, Uniqlo. Mockakjol, vintage. Sneakers, Vans.
