Ungdomen sätter sina spår i min hud. Eller kanske inte, men jag låter nålar och bläck gör i alla fall. I onsdags gjorde jag en sol till min måne. En cirkel för livet. En ojämn ring för ingenting speciellt alls. Eventuellt en hyllning till Justins hit om Britney, What goes around comes around. Viola fick rita den. Nu sitter den där den sitter och kommer väl göra tills dagen jag går ut tiden.
Kul grej är att jag faktiskt kan göra smileys av båda mina tatueringar ifall jag nu skulle vilja det. Lämna mig aldrig med en kulspetspenna under ett långrandigt möte, alltså.
